Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) används i kliniskt arbete för att diagnosticera psykiska störningar och sjukdomar samt inom forskning och undervisning. DSM har ett stort inflytande över alla som arbetar professionellt med personer som har någon form av psykisk ohälsa. DSM;s begreppsliggörande och klassificering av psykisk ohälsa påverkar också Socialstyrelsen rekommendationer och Försäkringskassan och privata försäkringsbolag samt allmänhetens uppfattning om hälsa och ohälsa samt människosynen i ett samhälle.
Psykologer i Storbritannien och USA har startat en namninsamling med kritik av den femte reviderade versionen – DSM-5 – som planeras komma ut 2013.
Kritiken riktar sig mot att
- sänka trösklarna för vissa diagnoser, t ex psykosrisk (Attenuated Psychotic Symptoms), och generell ångest (Generalized Anxiety Disorder)
- införa nya diagnoser för sårbara grupper, te x störande humörsvängningar hos barn (disruptive mood dysregulation)
- oklara kriterier för om sociokulturella variationer är en sociopolitisk avvikelse eller en psykisk störning
- bristande empiriskt stöd för vissa diagnoser
- ökad betoning på medicinsk och fysiologisk teori.
De risker som framhålls med DSM-5 är bland annat överdiagnostisering, övermedicinering, stigmatisering, disgnostisk inflation av vissa diagnoser och snedfördelning av resurser.
Den debatt som brutit ut internationellt kan man se som en kunskapskontrovers där företrädare för olika uppfattningar är lika kunniga, erfarna och engagerade. Det som skiljer dem åt är mera grundat på vilken människosyn, kunskapssyn, världsuppfattning och livsåskådning de har.
Alla organisationer och enskilda professionella som arbetar med psykisk hälsa inbjuds att skriva under för att stödja namninsamlingen till DSM-5 arbetsgrupp. Sällskapet för Existentiell Psykoterapi har skrivit under. Här har du som enskild också möjlighet att göra det: