Det finns vissa begrepp som återkommer i den existentiella litteraturen. Här har Magnus Hyltefors gjort en sammanställning som bygger på en lista gjord av Martin Adams.
Antaganden.
Eftersom vi är meningsskapande varelser, kan vi inte låta bli att tolka det som händer oss enligt våra förväntningar. Vi bör komma ihåg att de bara är antaganden, även om de ofta verkar vara fakta. Fastän de berättar vilka vi är, begränsar de också våra möjligheter. Vår livsuppgift är att identifiera dem, reflektera över dem och ändra dem i takt med att ny information blir tillgänglig.
Att-vara-i-världen
Ett begrepp format och använt av filosofen Martin Heidegger för att beskriva sättet på vilket vi är oskiljaktiga från den värld vi är en del av.
Autenticitet/Inautenticitet eller Äkta/Oäkta
Detta syftar på vår förmåga att äga och att bli herrar över våra liv. Det finns inget sådant som en autentisk handling, bara en autentisk hållning gentemot ett vanligt dilemma och den varar aldrig utöver nuet/ det aktuella ögonblicket. Vi tillbringar våra liv i spänningen/spänningsfältet mellan autenticitet och inautenticitet.
Autonomi eller självständighet
Den mänskliga varelsens grundläggande förmåga att fatta egna beslut över sitt liv och ta ansvar för dem.
Beskrivning/förklaring
Beskrivandet/berättandet är centralt inom fenomenologin och att be klienter beskriva sina erfarenheter kommer att reducera föreställningarnas inflytande och göra dem skickade att komma närmare livets rikedom och komplexitet och därför/därmed upptäcka dess mening. Att förklara/förklaringen kommer alltid att ge en ytligare förståelse baserad på determinism.
Determinism
Läran att allt är förutbestämt, att viljan sålunda inte är fri. En deterministisk människosyn leder till att se varje enskild människa och hennes sätt att leva och utvecklas som förutsagd/förutbestämd. Hennes frihet att med viljan påverka livsriktning och livsinnehåll är inskränkt.
Dilemma.
Alla existentiella frågor inbegriper ett dilemma som inte kan lösas en gång för alla. För att dess innebörd ska bli uppenbar måste man förstå/sätta sig in i dilemmats spänning och inte undvika eller förneka den.
Dialog
Dialogen är essensen/kärnan/innehållet i ett hälsosamt, mänskligt samspel och källan till livets mening. Dialog är inte endast ett utbyte av åsikter. Den innebär att i en relation vara öppen gentemot den andre och sig själv. Dialogens kvalitet återspeglar det privata eller yrkesmässiga samtalets kvalité.
Döden
Döden markerar livets slut. Att leva medvetna om döden gör oss uppmärksamma på hur viktigt det är att omfamna/omfatta livet och uppskatta det vi värderar.
Empati
Empati i betydelsen ”känslan av att kunna stå i någon annans skor” och känna vad den känner är en illusion. Existentiellt sett är empatin en föreställningsförmåga, född ur våra likheter som mänskliga varelser. Vårt verkliga värde för våra klienter är att vi kan se saker annorlunda än dem – att vi är lika o c h olika.
Fakticitet
Fakticitet syftar på de faktiska omständigheterna i våra liv som begränsar vår frihet – naturen, fostran och vardagliga omständigheter. Den hållning vi intar till dem är emellertid vår egen och endast vår och vi anser ofta att dessa tvingar oss att försvara vår brist på val och handling.Vår uppgift är att komma fram till vad som kan och vad som inte kan förändras och att leva med det.
Fenomenologin
Fenomenologin i sin filosofiska form är en filosofisk teori, alltså en ontologi (en lära om det varande). Den förespråkar en förutsättningslös attityd. Den avvisar färdigformulerade meningar och teorier i sökandet efter grundläggande kunskap om världen och om oss själva. I den direkta erfarenheten/upplevelsen kan spåras medvetande-akter riktade mot objekt och sakförhållanden i världen. Det kan handla om syn-, hörsel- och känsloakter men framförallt om tankeakter som minnen, fantasier och abstraktioner. De objekt och företeelser som omger oss i vår värld byggs upp av sådana medvetandeakter som sammantagna hålls samman av vårt jag, vår identitet som både präglas/formas av dessa akter men också utgör deras förutsättning. Världen kommer således inte till oss fix och färdig, utan byggs upp i en serie operationer där vi tillskriver den mening/betydelse. På så sätt bygger varje människa med egen aktivitet sin egen unika livsvärld som hon bebor. Fenomenologer menar så att det ur otaliga åtskilda upplevelser och erfarenheter, som gett upphov till vitt skilda medvetna identiteter ändå går att finna vissa grundstrukturer, som inte varierar från människa till människa. Dessa är lika och oföränderliga och utgör därmed en ontologi.
Frihet
Frihet har en framträdande roll i allt existentiellt tänkande och är alltid nära förbunden med ansvar. Den kan inte väljas eller väljas bort utan är oss given. Det är vårt ansvar att använda denna frihet och göra någonting av våra liv.
Förkroppsligande
Förkroppsligande syftar på principen att min kropp inte är något jag har, utan något jag är. Det finns ingen funktionell uppdelning mellan kropp och medvetande. Vi är först och främst kroppsliga varelser.
Förändring
Eftersom vi har en föränderlig natur och inte en statisk fokuserar existentiella terapeuter på sättet klienter undviker och förnekar förändring i sina liv.
Givens / Det givna
Dessa är tillvarons förutsättningar, var och en med ett olösligt dilemma i sin kärna, vilket vi kämpar med på ett eller annat sätt livet igenom. Vi utvecklar spänst/uthållighet/hållbarhet genom den här kampen.
Jaget
Jaget är inget fast/fixerat – det finns inget verkligt jag att upptäcka. Det är inte ett innehåll/en essens. Existentialister kommer istället alltid att referera till en upplevelse/känsla av jag eller själv som aktivt skapas och återskapas varje ögonblick genom våra handlingar och val.
Kastadhet
Vi kastas in i och ut ur den här världen utan att bli tillfrågade om var eller när eller ens om. Vårt liv uppstår ur en total slump. Vår uppgift blir att erkänna detta och att välja det i betydelsen att äga det, och följaktligen är livet – det vi skapar – därför resultatet av tillfälligheter (slump) och möjligheter.
Kris.
Existentiellt sett är/uppstår en kris när vi blir medvetna om att vår framtid beror på vilket beslut vi tar just nu – att vi har ett val. En kris kan endast lösas när vi överlämnar oss till/är trogna ett val som bara kan leda till ett resultat vi kan hoppas på men aldrig kan garanteras. Varje ögonblick kan ha den kvaliteten men har det sällan. Vi föredrar att gardera oss och att tänka att vi är passiva mottagare av våra liv snarare än skapande aktörer.
Mening och avsikt/meningslöshet
Sökandet efter personlig mening och avsikt är centralt i livet. Det paradoxala är att det bara kan uppnås när vi är kapabla att konfronteras med möjligheten till meningslöshet.
Möjlighet
Syftar på vår frihetspotential att välja vad vi ska göra och hur vi ska vara inom de begränsningar/ramar våra värderingar och tillvarons förutsättningar sätter upp för oss.
Ontologisk/Ontisk
Ontologi betyder läran om varandet – det som är giltigt för alla. Ontologisk respektive ontisk syftar på distinktionen mellan den mänskliga tillvarons oföränderliga förutsättningar – det ontologiska – och de föränderliga och praktiska aspekterna av varje persons egen tillvaro – den ontiska. Genom att förhålla sig smidig/spänstig till erfarenheten av de vardagslivets dilemman och paradoxer (det ontiska) är vi kapabla att se dem i kontexten av de oföränderliga (ontologiska) förutsättningarna för våra liv.
Ond tro (bad faith)
Ett begrepp som formats och använts av filosofen Jean-Paul Sartre syftande på sättet på vilket vi aktivt undviker/ förnekar vår frihet och vårt ansvar.
Paradox
En paradox är en skenbart orimlig sats eller en motsägelsefull företeelse, men likväl sann eller verklig. Eftersom paradoxer är en del av livet och inte kan elimineras; blir det en livsuppgift att leva inom det spänningsfältet. Självklart är det ur den här spänningen vi får mening och mål och blir kapabla att leva kreativt.
Relationer
Eftersom vi ständigt är i-världen med andra, existerar vi inte åtskilda från våra relationer. I den meningen, har vi inte relationer, vi är våra relationer.
Sanning
Existentiellt sett, kan vi aldrig känna till hela sanningen om någonting över huvud taget; vi kan endast bemöda oss om att leva sanningsenligt, autentiskt inom våra givens. De existentiella sanningarna är våra givens.
Skuld
Skuld i existentiell mening betyder inte att man har gjort något felaktigt i lagligt hänseende. Det syftar på den ständiga känsla av obehag vi känner för att vi inte har levt i överensstämmelse med vårt existentiella ansvar.
Tid och temporalitet
Tiden är en av det mänskliga livets gränser. Det sätt på vilket vi lever våra liv bestäms av hur vi ser på alltings förgänglighet, också vår egen. Ju mer vi blir medvetna om vår begränsade tid på jorden, desto mer sporras vi till att göra det bästa av den.
Tro
Tro är ursprunget till varje meningsfull handling. Trons paradox är att vi aldrig kan vara säkra på något men att vi måste agera som om vi kunde vara det. Detta skapar ångest, vilken vi försöker reducera genom att söka visshet.
Val och ansvarighet
Existentiellt sett, handlar val om att överlämna sig/anförtro sig åt ett handlingssätt/tillvägagångssätt – inte om ett val mellan alternativ. Vi är ansvariga för alla våra handlingar och dess konsekvenser vare sig de är avsiktliga eller inte. Det enda val vi inte har är att inte välja.
Visshet/ovisshet.
De enda saker vi verkligen säkert kan veta något om är materiella och faktiska. Livet är ovisst i den meningen att vi inte har så mycket kontroll över händelser som vi vill tro – men vi måste agera som om vi hade det.
Värderingar och trosföreställningar
Värderingar och trosföreställningar är centrala för meningsfullhet. En av principerna i existentiella samtal är att skänka klienten mod och nyfikenhet att undersöka följderna/innebörden och ursprunget till sina värderingar och föreställningar, vilket gör klienten friare att välja vilka hen ska leva efter nu och vilka möjligheter hen ska/kan aktualisera.
Världsuppfattning/Livsvärld
Livsvärld syftar på den uppfattning (mening/betydelse) vi gjort och gör oss av den värld vi är en del av. Det är den syn (utsiktspunkt) jag har av min värld härifrån, nu. Den förser oss med nödvändig säkerhet och struktur. Men så länge vi anser den vara fakta/en sanning snarare än en tolkning, försvårar den för oss att överväga alternativ och att fortsätta vårt sökande efter ny mening.
Ångest
Ångest stavat med stort Å, syftar på vårt grundläggande, eller ontologiska, obehag inför livets olösbara dilemman. Vi erfar inte ångesten som sådan; i stället upplever vi dess vardagliga, eller ontiska motsvarighet som rädsla, upprördhet, stress, depression etc. Eftersom den är oundviklig, har vi inget annat val än att omfamna/omfatta den. Men när vi gör det blir våra liv mer meningsfulla.
KÄLLA Ordlistan är sammanställd av Magnus Hyltefors som sitter i SEPT:s styrelse och leder arbetet i Nätverket i Värmland. Materialet är huvudsakligen hämtat från Martin Adams bok A Concise Introduction to Existential Counselling.
Den är medvetet kortfattat skriven för att mana till eget reflekterande och nyfiket sökande efter ökad kunskap. Det finns även plats mellan begreppen för att ge plats att anteckna egna frågor, tankar el. reflektioner.