Anna är en sportig tjej på 29 år som kommer till terapi akut eftersom hon just fått reda på att hon lider av en långsamt utvecklad form av MS. Hon känner sig helt förkrossad, gråter, anser att hennes liv är slut och att allt som hon tycker är viktigt nu inte kan upprätthållas. Hon gillar att träna, sköta sin kropp, vandra i fjällen och roa sig med kompisar. Hennes jobb är som instruktör och friskvårdstränare på ett gym och det var där som hon känt att hon inte längre orkade som förr, kände sig stelare och litet vinglig. Vid en koll hos sin läkare fann man att man måste göra en mer noggrann utredning och hon har nu fått dessa provsvar.
Det framkommer att hennes kille också tränar mycket och att de gör mycket aktiviteter ihop. Hennes föräldrar har det gott ställt och hon är van vid mycket spännande och roliga aktiviteter i familjen också.
Nu är hon helt vilsen, ser ingen mening med något och tycker att hon lika gärna kan dö med detsamma. Hon har på läkares inrådan börjat äta anti-depressiv medicin, men känner ingen skillnad.