Fenomenologi – vad är det?

 

Vi har fått möjlighet att översätta material ur Martin Adams böcker.
Här ett stycke om fenomenologi.

För att definiera en teori som existentiell ska följande krav vara uppfyllda:

  • Teorin ska bygga på att existensen ( varandet ) kommer före essensen ( innehållet )
  • Teorin ska genomsyras av vår förmåga att fråga och välja som i förlängningen ger personlig ansvarighet
  • Fenomenologin ska vara undersökningsmetoden i studiet av mänsklig mening

Målet med fenomenologin som undersökningsmetod är att fånga individens förståelse av sin mänskliga upplevelse/erfarenhet. Att öppna för livets rikedom genom succesiv beskrivning

Den existentiella tanken är den kunskapens kropp, som uppstår när fenomenologins systematiska metod är använd i studiet av den mänskliga existensen

Att leva effektivt är att övervaka/uppmärksamma våra upptäckter av världen och jämföra dem med våra förväntningar och lära oss agera/handla utifrån vad vi funnit. Konstant uppdatering är hårt arbete och det är svårt att släppa förväntningar.

Teorier är som kartor partiella och inte samma/identiska med landskapet. Vi behöver inte teorin så mycket som tillträdet till erfarenheten/upplevelsen som är källan till teorin. Fenomenologin är tillförlitlig väg för att få tillträde till erfarenheten och den är lika användbar i vardagslivet som i vägledning

För att finna något behövs en undersökningsmetod. Det finns tre stycken och alla är välfungerande i olika sammanhang.

  • Dominerande metod i västerländsk kultur är den naturvetenskapliga. Den har som mål att finna permanenta och objektiva sanningar. Den antar att så länge som omständigheterna är konstanta så kommer samma event att observeras av samtliga observatörer. Den antar orsakssamband och saknar plats för självinflytande. En användbar metod för det förutsägbara. Dock inte avseende människor p.g.a. autonomin. Valet av undersökningsmetod påverkar även fynden. Naturvetenskap vid undersökning av mänskliga relationer ger slutsatser i form av orsak. Och kommer söka förklaringar utifrån frågan varför.
  • En annan metod är introspektion med fokus på personens subjektiva aktivitet. Vad det blev för honom. Ex: ”Det kändes så, så då var det så!” Känslan ges auktoritet som inte kan ifrågasättas.
  • I fenomenologin så ges känslan auktoritet, men en auktoritet som må undersökas/utfrågas. Detta för att vinna den saknade alternativa synpunkten/uppfattningen. En terapeut eller vardaglig person finns för att förse honom/henne med alternativet genom att vara en annan som söker förstå.

Fenomenologin erkänner både det objektiva och det subjektiva i den meningen i att närhelst vi säger något så kan vi inte låta bli att uttala oss den relation vi har till det vi pratar om. Vi kan inte bara bli observatörer utan deltagande observatörer. Detta kan liknas vid konstnären som målar landskapet.

För psykoanalysen är det yttre/ det medvetna det som döljer vad som verkligen är av värde – det undermedvetna. För fenomenologin är det yttre – hur något framträder för vårt betraktande – i all sin riklighet och komplexitet allt som finns. Fenomenologi betyder studerandet av händelser som de visar sig. Det finns därmed inget omedvetet. Allt finns där för påseende om vi vet hur vi ska få syn på det.

Men för att klara det må vi vara uppmärksamma på våra antaganden om det, eftersom det är p.g.a. våra antaganden som vi hindras att se det riktigt/exakt/noggrant. Våra antaganden inskränker vår förståelse.

Fenomenologin är inte själv fri från antaganden, men dess antaganden är närmast till vad det betyder att vara människa:

  • vi är aktiva uttolkare och skapare/formare av vår värld
  • ingen observation vi gör kan någonsin vara fri från antaganden
  • alla meningar vi personligen skapar/formar är aldrig totalt oberoende eller beroende av andra människor

Fenomenologins idé undersöker meningar och kvaliteter och inte orsaker och kvantiteter. Dess grundhållning mot världen är att vi alltid gör oss förståelse av den i termer av vad vi redan vet. Fenomenologin ställer därför frågan: Hur kan vi förstå någonting utan att först förstå det som ger förståelsen?

Slutsatsen blir då att vi gärna föreställer oss att våra uppfattningar är fakta, men de är bara tolkningar baserade på dolda antaganden. Dessa begränsar vår förståelse. Det är därför viktigt för var och en att få syn på sina antaganden för att minska deras betydelse. Med målsättningen att se saker som om det är för första gången.

Fenomenologin har som avsikt att förtydliga antaganden vi gör om världen och vår del i den. För att se oss själva och vår relation till världen/omvärlden mer klart och börja förstå att vårt synsätt/uppfattning bara är en fördelaktig uppfattning bland många.

Genom att söka följa fenomenologins principer:

  • formar jag en klarare uppfattning om hur jag relaterar till världen
  • kommer jag förstå världen bättre
  • kommer jag förstå Självet/mig själv, som är format i processen med att relatera till omvärlden

(utdrag ur Martin Adams bok Existential Councelling, översättning Magnus Hyltefors.)
Tillbaka till Nätverket Värmland